Isprinsessa på Edsviken

I går var en fantastisk dag på många vis, men ett inslag var när jag och mina syskon står i köket hos våra föräldrar och snackar lite: Plötsligt säger min bror "kolla, en konståkerska". Så fort jag ser henne så går det rysningar genom hela kroppen. Jag springer bak till mitt rum för att hämta min kamera och börjar att jogga bort mot henne. Hon är cirka 500 meter bort så jag vill hinna dit innan hon slutar eller försvinner. När jag kommer dit så introducerar jag mig som fotograf och frågar om jag får ta några bilder. Jag önskar bara att jag kunde vara lite bättre på att fotografera konståkning.
Once in a life time.

Camilla heter hon och var "pensionär". Hon slutade tävla för 10 år sedan.